Alexander Wilczek, psykiater och stressforskare, höll ett mycket viktigt och intressant föredrag för oss om utmattningssyndrom. Han har utvecklat behandlingsmodeller för bland annat sjukvårdspersonal vid Ersta sjukhus.
Våra existentiella behov behöver tillgodoses för att vi ska må bra, de fyra viktigaste är Meningsfullhet, Autonomi (självbestämmanderätt), Social samhörighet och Värdighet (att vara sann mot sig själv).
Rubbas detta kan vi ramla in i en så kallad riskfas och då behövs åtgärder för prevention. Ha i beaktande om man börjar bli cynisk, tappar empatisk förmåga och sover dåligt. Sömnen är varningsklockan nummer 1. Sedan bör man även uppmärksamma koncentrationssvårigheter, försämrat minne, dålig orientering och andra kognitiva störningar.
Är vi inte tillräckligt observanta på detta kan det leda till en akutfas då kroppen och hjärnan säger stopp och vi kanske inte ens orkar komma ur sängen, blir förvirrade och tappar fotfästet totalt i tillvaron. Om så sker kommer sedan en lång återhämtningsfas med rehabilitering. Medicinering är inte att föredra på grund av de biverkningar som tyvärr kommer på köpet. Så kallad grön rehabilitering, att komma bort från storstadsbrus och jäkt, kan vara bra och verkningsfullt vilket då ofta resulterar i att patienten bryter med sitt gamla liv och söker sig till mer balanserade former i sitt vardagsliv. Andra behandlingar kan vara kognitiv terapi och fysiska aktiviteter.
Vad det gäller ens arbete bör man titta på arbetsbelastning, kontroll och inflytande, uppmuntran, socialt samspel såsom fikapauser, rättvisa och värderingskonflikter, det vill säga etisk stress.
Vid utmattning sker successivt en nedbrytning av hjärnceller och efterföljande stresskänslighet kan ligga kvar länge, speciellt om man är äldre.
Under mitten av 1800-talet talade man redan då om neurasteni, nervsvaghet, till följd av överansträngning.
Utmattning är den näst största orsaken till sjukskrivning och kvinnor drabbas i större utsträckning än män.
Själva begreppet utmattningssyndrom kommer att tas bort inom de närmaste åren, istället kommer andra beteckningar att ingå i den internationella medicinska klassificeringen ICD-11, och där kallas utbrändhet och personlighetssyndrom.
